Dina stamceller är unika

STAMCELLER HAR UNIKA EGENSKAPER

Stamceller är omogna celler som ännu inte har specialiserats. De är unika eftersom de kan reproducera sig själva vid delning, samtidigt som de genererar fler specialiserade mogna celler. Genom att reproducera sig själva behåller de sitt omogna stadium och nivån av stamceller i kroppen. Detta är en livsviktig egenskap eftersom en specialiserad cell inte kan gå tillbaka i mognad på egen hand.

ALLA CELLER BILDAS UTIFRÅN EN ENDA STAMCELL

I en vuxen människokropp finns mer än 10 000 miljarder celler. Alla dessa har bildats från en enda stamcell. Vid befruktningen smälter könscellerna ihop till en stamcell som genast börjar dela sig och bli fler. I takt med att cellerna delar sig blir de också mer specialiserade, de differentierar. Differentieringen ger celler bestämda egenskaper, t.ex. om cellen ska bli en röd eller vit blodkropp eller om den ska bli ben eller muskelcell.

OM STAMCELLER

OM BEHANDLINGAR MED STAMCELLER

STAMCELLER I EFTERBÖRDEN

Navelsträng, moderkaka och det blod som finns kvar i efterbörden är rika källor på stamceller. Födelsen är ett unikt tillfälle att kunna ta tillvara på flera typer av stamceller utan att behöva göra något ingrepp. Ditt nyfödda barns stamceller är unga och livskraftiga, de har inte hunnit samla på sig mutationer eller utsatts för stress och miljöpåverkan. Det här är en möjlighet som vi på Cellaviva tycker är alldeles för värdefull för att kasta bort.

NAVELSTRÄNGSBLOD

Innehåller blodbildande stamceller som kan bilda röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

NAVELSTRÄNGSVÄVNAD

Innehåller bindvävsbildande stamceller som kan bilda muskel, fett, ben, brosk, sena och kan dessutom påverka immunförsvaret.

STAMCELLER FRÅN NAVELSTRÄNGSBLOD HAR BEHANDLAT FLERA BLODSJUKDOMAR

I barnets navelsträngsblod finns en stor mängd stamceller, främst blodstamceller. Dessa används till exempel vid en benmärgstransplantation och kan då återställa mottagarens immunförsvar och förmåga att producera blod.

Stamceller från navelsträngsblod har använts för att behandla ett 80-tal svåra sjukdomar, till exempel vid leukemi och ett antal sällsynta ärftliga blodsjukdomar. Fram till idag har över 40 000 transplantationer med stamceller från navelsträngsblod genomförts i världen. Om stamceller är en passande behandlingsmetod och om kroppsegna stamceller eller donerade stamceller är bäst lämpade beror på flera faktorer. När det krävs att cellerna kommer från någon annan, t.ex. vid leukemi, så är besläktade donatorer att föredra. Syskondonation för behandling av leukemi är den vanligaste behandlingen som genomförs med familjesparade stamceller.

STAMCELLER FRÅN NAVELSTRÄNGSVÄVNAD UTVÄRDERAS FÖR EN MÄNGD BEHANDLINGAR

Till skillnad från stamceller från navelsträngsblod så finns det idag inga etablerade behandlingar som baseras på stamceller från navelsträngsvävnad. Strängen innehåller bindvävsbildande stamceller (mesenkymala stamceller) som kan bilda en mängd olika typer av vävnader så som ben, muskler, fett, senor och brosk. Det finns förhoppningar om att dessa celler ska kunna användas till att kunna korrigera hjärtfel, reparera ryggmärgsbrott och kunna återskapa olika organ som skadats pga skada eller sjukdom. Bindvävsbildande stamceller kan odlas i laboratorium och det är även möjligt att differentiera dem till en viss typ av celler genom att stimulera cellerna.

Bindvävsbildande stamceller har också visats spela en viktig roll i regleringen av immunförsvaret. De kan både ”bromsa och gasa”. Cancerceller har en förmåga att dämpa kroppens egna immunförsvar och på så sätt undgår cancercellerna att kännas igen som farliga celler. Bindvävsbildande stamceller kan reaktivera kroppens immunförsvar och få kroppen att angripa cancern. Parodoxalt nog så kan bindvävsbildande stamceller också hämma immunförsvaret i patienter där immunförsvaret är överaktivt, t.ex. vid autoimmuna sjukdomar eller vid avstötningseffekt efter en transplantation.

Kliniska studier för behandling med bindvävsbildande stamceller för behandling av cancer och för att behandla autoimmuna sjukdomar mm pågår. Det är viktigt att understryka att det idag inte finns få etablerade behandlingar med bindvävsbildande stamceller. Anledningen till att spara bindvävsbildande stamceller bygger på en förhoppning om medicinska framsteg.

STORT FOKUS PÅ UTVECKLING AV NYA BEHANDLINGSMETODER MED STAMCELLER

Det pågår mycket forskning kring stamceller världen över. Efterbörden är en okontroversiell källa av stamceller som kan samlas in utan ingrepp och som kastas rutinmässigt. Dessutom är stamceller från efterbörden unga och opåverkade av omgivningen.  Målet är att utveckla nya behandlingsmetoder för bland annat diabetes, CP-skador, hörselskador och stroke.

Vilka behandlingsformer som kommer att fungera i framtiden vet vi inte ännu, om ni väljer att spara stamceller från efterbörden så ska beslutet grundas på en förhoppning om framtida framsteg. Vilka behandlingar fanns att tillgå för 10, 50 eller 100 år sedan och vem vet hur behandlingarna ser ut om 10, 50 eller 100 år framåt i tiden?

Forskare ser också stora möjligheter att i framtiden kunna utnyttja flera typer av stamceller för att reparera organ i kroppen. Intensiva försök pågår för att producera nya blodkärl, ny vävnad och även nya organ.

  • Allogen transplantation

    Av de stamcellstransplantationer som har genomförts med navelsträngsblod har de flesta varit allogena, det vill säga donator och mottagare har varit olika personer.Vid 30 procent av transplantationerna har donatorn varit ett syskon. För övriga har man hittat en givare i register över frivilliga donatorer och i navelsträngsblodbanker.För att en allogen transplantationen ska lyckas måste mottagare och donator ha matchande vävnadstyp, så kallad HLA–typ (Human Leucocyte Antigen). 

  • Autolog transplantation

    I autologa transplantationer är donator och mottagare samma person. Vid en sådan behandling är risken för en avstötningsreaktion i det närmaste obefintlig eftersom personen får celler med en perfekt vävnadsmatchning.Erfarenheterna från denna typ av behandling med navelsträngsblod är begränsad. En förklaring till detta är att stamceller som sparats i privata banker som längst har förvarats i 23 år och barnen vars navelsträngsblod har sparats lyckligtvis ännu inte har haft behov av sina celler. Kunskapen kommer att öka i takt med att fler familjer sparar barnens egna stamceller.Experimentella behandlingsformer där stamceller används för att behandla CP, MS eller diabetes görs med kroppsegna stamceller. Det gäller även förhoppningar om att återskapa funktioner i kroppen som skadats pga trauma eller sjukdom.

  • Stamceller kan förvaras nedfrysta i över tjugo år

    När stamceller förvaras nedfrysta behåller de sina unika egenskaper. De åldras inte. Idag finns stamceller från navelsträngsblod som hållits nedfrysta med bibehållen funktion i drygt 23 år. Allt talar för att de skulle kunna vara användbara under en hel livstid. Celler består till största del av vatten och när vatten fryses under sin glastermperatur som är -134 ºC så avstannar alla processer i cellen och vi fryser tiden. Stamceller i Cellavivas biobank förvaras i frysar med flytande kväve som håller proverna nedfrysta i temperaturer under -190ºC, på betryggande avstånd från vattnets glastemperatur.

"Jag har haft tusen tankar under graviditeten om hur framtiden kommer att se ut. Men ingenting känns viktigare än familjens hälsa!"

Rosita, blivande mamma i tredje trimestern

STAMCELLER FRÅN FÖDELSEN

Stamceller finns på flera olika ställen i våra kroppar under hela våra liv, till exempel i benmärgen, hjärnan och tänderna. Skillnaden med stamceller från efterbörden är att cellerna är precis lika nya för världen som det nyfödda barnet – de har ännu inte hunnit påverkas av sin omgivning.

Stamceller som samlas in vid födelsen har inte hunnit dela sig så många gånger och har utsatts för minimal påverkan från omgivningen. Det minskar risken för tumörutveckling (Tomasetti & Vogelstein, 2015). Eftersom cellerna nästan helt saknar de genetiska förändringar som kan uppstå vid celldelning är de extra attraktiva för forskning och behandling av vissa sjukdomar.

Genetiska sjukdomar som inte är ärftliga beror på genetiska förändringar i arvsmassan. Dessa förändringar orsakas av miljö och livsstil. Eftersom vi samlar på oss förändringar under hela livet ökar risken för att drabbas av en genetisk sjukdom, till exempel vissa former av cancer, med åldern. Vid behandling av dessa sjukdomar kan stamceller som sparats långt innan den genetiska förändringen inträffat komma att bli en värdefull tillgång. Vid insamling av navelsträngsblod och navelsträngsvävnad vid födseln tar man tillvara på de yngsta möjliga cellerna utan att behöva göra ett medicinskt ingrepp.

ALLA TYPER AV STAMCELLER SPARAS I BIOBANKEN

I navelsträngsblodet och navelsträngen finns både blodbildande, och mesenkymala stamceller. Se film om stamceller

I vår biobank sparar vi en kryopåse med blodbildande stamceller och 5 kryorör med bindvävsbildande stamceller. Vi har inte lärt oss att odla blodbildande stamceller på något bra sätt ännu utan alla celler behövs vid en transplantation. Bindvävsbildande stamceller kan odlas med dagens teknik och därför fryser vi 5 rör för att ni ska kunna göra flera uttag om så behövs.

FOKUS PÅ ATT FÖRSÖKA ÖKA ANTALET STAMCELLER 

Vid de flesta transplantationer som utförts med blodbildande stamceller från navelsträngsblod har mottagaren varit yngre än 18 år. Detta beror på volymen blod och antalet stamceller som kan samlas in från navelsträngsblod är relativt liten. Därför räcker ofta inte stamcellerna till att behandla en fullvuxen person idag. Antalet stamceller som behövs är proportionellt med patientens vikt men man använder alltid så mycket celler som finns lagrade från en och samma person. Om antalet celler trots allt är för litet så kan i vissa fall 2 prover kombineras.

Idag kan man inte föröka blodbildande stamceller. Forskarna lägger stort fokus på att lära sig detta eftersom det kommer att öka användningen och behandlingsområdena med blodbildande stamceller drastiskt.

Bindvävsbildande stamceller kan odlas och här utgör cellantalet ingen begränsning. Utmaningen är att utveckla evidensbaserade behandlingar.

MATCHNING AV STAMCELLER

ARVSMASSAN BESTÄMMER ANTIGENUPPSÄTTNING OCH HLA-TYP

Det finns många likheter hos alla människor, även om vi är olika. Så är det också med stamcellerna som bygger vävnaderna i vår kropp. Vita blodkroppar eller leukocyter är celler i blodet som ingår i kroppens immunförsvar, som ska skydda kroppen mot infektionssjukdomar. På våra vita blodkroppar finns det proteiner som gör att kroppen kan känna igen de egna cellerna, och även märka om en cell är ”främmande”. Proteinerna har samlingsnamnet HLA, Human Leucocyte Antigen. Det betyder mänskliga antigener på de vita blodkropparna. Det är arvsmassan, DNA, som bestämmer hur varje persons antigenuppsättning ser ut. Vilken vävnadstyp du har bestäms alltså av dina föräldrar. Det är därför större chans att nära släktingar, speciellt syskon, har en vävnadstyp som liknar varandra, än personer som inte är släkt. Det är till exempel 25 procents chans att två syskon har helt matchande vävnadstyp.

STAMCELLER FRÅN NAVELSTRÄNGSBLOD STÄLLER LÄGRE KRAV PÅ MATCHNING

Vid transplantation av stamceller är det viktigt att mottagare och donator har matchande vävnadstyp. Om mottagaren får celler som ”matchar” innebär att risken för en avstötningsreaktion i samband med behandlingen minskar.

Även släktskapet mellan donator och mottagare har visat sig ha betydelse. Generellt är en släkting att föredra som donator. Hur exakt matchningen mellan donator och mottagare behöver vara beror bland annat på vilken sjukdom som ska behandlas, behandlingsmetod och vilken stamcellskälla som används. Stamceller från navelsträngsblod är en mer omogen stamcellskälla än benmärg och ställer lägre krav på vävnadstypsmatchningen.

Det är enkelt att ta reda på vilken vävnadstyp en person har genom ett blodprov.

STAMCELLER GÅR IGENOM OLIKA UTVECKLINGSSTADIER

Ju tidigare i utvecklingen stamcellerna är desto fler olika sorters celler kan de dela sig till. I början när stamcellerna utvecklas kan de bli till nästan alla sorters celler i kroppen. När de fortsätter att utvecklas får de speciella egenskaper och kan bli till stamceller för kroppens olika delar, organ och vävnader.

Det finns tre stadier av utveckling för stamceller och cellernas egenskaper blir mer specialiserade ju fler utvecklingsstadier de har passerat.

  • Totipotenta stamceller kan bli till alla sorters celler

    De allra första stamcellerna är fantastiska. De kan bli till alla sorters celler som behövs för att forma en människas kropp och är väldigt tidiga i sin utveckling. De är i det totipotenta stadiet. När de totipotenta stamcellerna delar sig blir några till det som ska växa till moderkakan och navelsträngen medan de andra formar det som så småningom ska bli en människa.

  • Pluripotenta stamceller delar sig för att bli till en människa

    Stamcellerna som delar sig för att bli till en människa är i det pluripotenta stadiet. Precis som de allra första cellerna som formas när ett barn blir till kan de pluripotenta cellerna bli fler genom att dela sig. De kan bli alla andra sorters stamceller, men de kan inte bilda moderkaka eller navelsträng. De delar sig först till att forma ett embryo, som under den tidiga fasen innehåller embryonala stamceller. De embryonala stamcellerna fortsätter att växa och dela sig, medan de nya stamcellerna går in i ett nytt stadium där de har ännu mer specialiserade egenskaper.

  • Multipotenta stamceller finns i vävnad eller organ

    Multipotenta stamceller är de som finns i en viss typ av vävnad eller ett organ. De kan bilda nya celler i enbart den vävnaden eller det organet. Ett exempel på multipotenta stamceller är blodstamceller, eller hematologiska stamceller. De har mognat till att ha en speciell egenskap; att bilda alla typer av blodceller (det vill säga vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar). En annan typ av stamceller är de som kallas mesenkymala eller bindvävsstamceller. De kan bilda ben, brosk och fett och kan hämma immunförsvarets reaktion mot främmande ämnen.